2017-05-03
Visma Spcs i Växjö är en arbetsplats dit många söker sig. Dels för arbetsmiljön och lokalerna med utsikt över hela Växjö, dels för företagets personalpolitik med en aktiv personalklubb, storslagna utbildningsresor och goda karriärmöjligheter i ett stort internationellt företag.
Peter Härder är en av många som jobbat länge i företaget och som just nu förbereder vårens praktikarbeten. Närmast är det de gymnasieelever som går fjärde året på Teknikum som ska göra praktik, och då gäller det att förbereda med lämpliga uppgifter, rätt handledning och bra antagning.
Ni tar emot elever från gymnasiet. Berätta, hur går det till?
– Vi brukar börja med att bjuda in elever till ett studiebesök någon månad efter terminsstarten och visa vad vi gör här och vad Visma Spcs kan erbjuda. Sedan försöker vi efterlikna en rekrytering bland dem som söker sig till oss för praktikplatser. De får komma hit och presentera sig och vi försöker ta reda på vad de kan och beslutar därefter vilka projekt och elever som kan passa. Det är ju lika viktigt för eleverna att uppgifterna passar dem och deras nivåer så att de får ut så mycket som möjligt av praktiken, förklarar Peter Härder som är Team Manager för Common Cloud Assets på Visma Spcs i Växjö.
Vad får de jobba med för projekt?
Daniel Nilsson redo att hämta sin lunch med hjälp av id-brickan i Visma Spcs personalmatsal. Foto: Boo Gunnarsson, Visma Spcs.
– Förra året gjorde en praktikant ett system för att automatiskt kvittera ut dagens lunch i vår personalmatsal. Tidigare fick vi stryka våra namn på en lista, nu använder vi våra passerkort. Det är ett imponerande och kul praktikarbete med flera delar som användning av kortläsare, koppling till databaser med mera.
– Men det kan även handla om att automatisera testverksamhet. Då får man programmera kod som ersätter en manuell testare genom att skriva skript. I år skulle vi vilja ha hjälp med att ta fram ett internt administratörsgränssnitt som ska användas av Visma internt, men där resultatet kan synas utifrån.
Vad skiljer gymnasieeleverna mot universitetets praktik och exjobbare?
– Det är väl framförallt mognadsgraden, det är ändå elever på 18-19 år som ännu inte lämnat den vanliga skolans värld. Men det finns även andra skillnader. Personligen upplever jag det som att gymnasieeleverna är mer experimenterande och vågar testa sig fram mer – learning by doing. På universitetet är det mer teori framför praktik. Universitetets praktikanter har även akademiska krav på sig vilket kan vara svårare för oss att uppfylla. Då är gymnasielevernas praktik enklare och mer upp till oss som företag att styra.
Vad får ni ut av APL-elevernas arbete?
– Det varierar, vi har fått fram allt från prototyper till färdiga system som vi kunnat använda oss av internt. Men det som kanske varit mest värdefullt är den kunskap det faktiskt gett oss.
– Ett exempel på detta är ett elevarbete som följde alla de anvisningar och önskemål vi hade, men som sedan visade sig bli för komplext för att bli ett fungerande system. Inte på grund av elevens arbete, utan på våra krav som visade sig vara för stora. Det var ett projekt vi själva skulle kunna ha plöjt ner stora resurser i, bara för att komma fram till samma sak.
Anställer ni några av eleverna?
– Ja, vi har flera exempel på detta – allt från timanställningar under skoltiden till sommarjobb och heltid direkt efter gymnasiet. Men det är inte så att en praktikplats automatiskt leder till en anställning.
Vad krävs från er sida?
– Vi förbereder genom att ta fram en definierad uppgift med ett tydligt syfte och mål. Rent praktiskt ser vi också till att det finns en förberedd arbetsplats så att de känner sig välkomna, både till företaget och som en i teamet.
– Första dagarna krävs det ganska mycket handledning, lite som vid en nyanställning. Och här är det viktigt med förståelse även från medarbetarna så att de hjälper till. Vi brukar därför se till att även anpassa uppgifter efter teamens arbetsbelastningar så att inte de team som har allra mest att göra under praktikperioden behöver handleda.
Skulle ni rekommendera andra företag att ta emot APL-elever från gymnasieskolan?
– För vår del har det fungerat mycket bra, så ja, absolut. Men jag vill även göra några förbehåll och man ska absolut inte göra det bara för att vara snäll.
– Det måste finnas ett relevant arbete, och eleven måste även passa in på arbetsplatsen för att det ska bli bra för alla. Tar du in för många eller saknar förutsättningar är risken stor att det blir en negativ upplevelse för eleverna vilket kan ge företaget dåligt rykte.
Något du skulle vilja ändra på eller tipsa skolorna om?
– Samarbetet med Teknikum fungerar redan mycket bra. Vi har bra möten, styr upp studiebesök och har goda möjlighet att vara med och påverka.
– Om jag skulle ge ett mer konkret förslag skulle det nog vara att vi gärna kommer med och ger information och inspiration i ett tidigare skede, kanske redan i samband med valet av gymnasieprogram. För det är ju här det går att påverka hur många som kommer att läsa IT-inriktade linjer i framtiden.
Dina bästa tips till andra företag?
– Var förberedd med arbetsuppgifter som är till nytta för ditt företag och inte bara konstruerade för praktiken.
– Ha schemalagda avstämningar så att praktikanten får återkoppling på sitt arbete och känner sig sedd.
– Var inte rädd för att ge praktikanten utmaningar, det gynnar båda parter.
Läs mer
Fånga framtidens IT-kompetens innan den försvinner från Linnéregionen
Så får Fortnox nytta av APL-elevernas arbeten
Hitta sommarjobbare med APL
IT-kompetensen du söker kan finnas närmare än du tror
Satsning på att öka kunskapen om IT-relaterade gymnasieutbildningar
Brons till elev från Teknikum i Yrkes SM
IT-utbildningar i Linnéregionen
Fotnot: Det här är femte delen i en serie om IT-kompetens från gymnasieskolan som publiceras under våren 2017.
Senaste kommentarer