Nyttan med samverkan mellan akademi och näringsliv

Forskaren Jeff Winter med medarbetare på Maskinteknik AB. Foto: Maskinteknik AB.

2017-09-01

När forskare och företag kan samverka i mindre och mer avgränsade projekt kan det slå gnistor. Det är Maskinteknik AB i Oskarshamn ett bra exempel på.

Maskinteknik är ett av de företag som tagit hjälp av en forskare. Företagets mål var att hitta ett bättre sätt att utveckla företagets nya informationssystem genom att engagera personalen redan i kravställningsfasen.

”Samarbetet har haft en mycket positiv inverkan på företaget. Vårt lilla företag har kunnat arbeta tillsammans med en forskare för att ta fram nya metoder för att utveckla egna, småskaliga och kundanpassade IT-baserade system och processer.”

Ovanstående är ett utdrag ur Maskintekniks AB:s slutrapport om företagets samarbete med forskaren Jeff Winter, lektor i informatik vid Linnéuniversitetet. Samverkan mellan forskning och företag har även ökat personalens engagemang:

”Samarbetet har även resulterat i ett mycket större engagemang och omfattande medverkan av Maskintekniks personal vilket lett till nya oväntade resultat och fördelar även utanför den utveckling samarbetet först avsåg.”

Lars Hornborg.

Ett lyckat exempel på såddaktivitet

Samarbetet mellan Maskinteknik och Jeff Winter är ett av många lyckade exempel på så kallade såddaktiviteter, en samverkansmodell inom IEC-projektet där forskare och företag hjälps åt att lösa verkliga utmaningar och problem.

– Vår roll är att koppla ihop företag med forskarna och på olika sätt bistå dem i processen från idé till resultat. Det roliga med just detta case är hur tydligt det blir att forskarna tillför någonting unikt. Nämligen ett helt nytt sätt att tänka, säger Lars Hornborg, projektledare för IEC.

Linda Sharp.

– Samarbetet har skapat ett helt nytt sätt att tänka när det gäller digitalisering i vårt företag. Vi har tvingats tänka igenom ordentligt hur vi kan engagera våra medarbetare, inte bara i utvecklingen av nya system, utan även i företagets processer och beslutsfattande, säger Linda Sharp, affärsutvecklare på Maskinteknik.

Se Maskintekniks slutrapport (PDF-fil)

Fler exempel på nyttig samverkan

Här är ytterligare några exempel på nyttig samverkan mellan forskare, näringsliv och samhälle inom ramen för IEC:s såddaktiviteter:

• Provably Secure Self-Protecting Systems är ett projekt av Narges Khakpour, forskare på institutionen för Datavetenskap, som i samarbete med Omegapoint och Outpost24 ledde till något som närmast kan liknas vid ett vaccin eller immunförsvar mot cyberattacker. Något som även uppmärksammats av Sveriges Television.
  Mer om Provably Secure Self-Protecting Systems hittar du här.  
• The Internet of Things data‐explosion: Exploring the challenges and opportunities presented in the context of Heavy Vehicles skedde i samverkan mellan forskare på Medieteknik och Tunga fordon med syfte att visualisera och skapa begriplighet i stora datamängder som samlas in med automatik i tunga fordon.
• Novel Approaches to Explore and Interact with Open Data within Immersive Virtual Reality Environments är en satsning där SVT Design, Ominfinity och Växjö kommun samverkat med forskare på Medieteknik för att undersöka nya interaktionsmetoder samt utforska och interagera med öppna data inom en VR-miljö.
• Player Behavior Detection in Online Gambling. Här samverkade spelutvecklingsföretaget Play n’GO med forskare för att studera möjligheterna att automatiskt analysera spelarnas beteende genom att använda så kallade maskininlärningsteknik.
• Big Data from hype to action – med syfte att samla forskare och företag till en gemensam satsning kopplat till Big Data. Satsningen ledde till ett externfinansierat projekt tillsammans med Region Kronoberg, Regionförbundet i Kalmar län, Tunga fordon och TEC för att skapa ett kompetenscentrum inom Big Data. Detta har nu utmynnat i det nya spetsforskningscentret DISA, där ett stort antal företag och forskare är engagerade. Läs mer här:

Såddaktiviteterna har skapat nytta för forskarna också:

Diana Unander Nordle.

– Även när det sker så här under en begränsad tidsperiod ger det goda möjligheter att skapa relationer och testa idéer utan att det behöver kosta flera miljoner som de flesta forskningsprojekt brukar handla om, säger Diana Unander Nordle, projektledare inom forskning och utbildning för IEC parallellt med arbetet på institutionen för datavetenskap på Linnéuniversitetet.

DISA blir den permanenta samverkansplattformen

Projektet IEC har under sina sex år bland annat byggt upp ett väl fungerande samarbete mellan akademi och näringsliv inom både forskning och kompetensutveckling. Ett annat mål för IEC-projektet har varit att skapa ett näringslivsdrivet IT-forskningsinstitut som har realiserats genom tillkomsten av DISA (se ovan).

När nu projektet IEC går mot sitt slut är det DISA som tar över rollen som samverkansmotor. Klustret IEC lever samtidigt vidare i form av den medlemsstyrda ideella föreningen IEC, med uppgift att axla rollen som nav och mötesplats för företag och organisationer med digitalt fokus.

– Ett nära samarbete mellan akademin genom DISA och näringslivet genom föreningen är en avgörande konkurrensfaktor för våra medlemmar och för regionen som helhet. Vi är ju faktiskt en av Sveriges starkaste IT-regioner, tillägger Lars Hornborg.

– Från universitetets sida vill vi gärna uppmuntra till ökad samverkan med näringsliv och samhälle. Förutom de faktiska resultat som uppnåtts är detta är ett mycket bra sätt att få forskare och näringsliv att mötas under lite mer informella former, tillägger Diana Unander Nordle.

Dörren är öppen för dig

Har du idéer som du vill testa eller tankar om nya utbildningar så är dörren öppen. Det finns enorma möjligheter till samverkan mellan akademi och näringsliv där forskning är en del bland flera.

– Linnéuniversitetet söker även samarbeten inom utbildningar. Och om det gäller mindre forskningsintensiva uppgifter har vi mängder med duktiga studenter som gärna hjälper till som projekt eller examensarbeten, tipsar Diana.